Terrorn närmar sig – vi blundar

För några dagar sedan, 26/4, gick Säpo in i stabsläge. Det var efter information från Iraks säkerhetstjänst om att IS planerar ett terroristangrepp i Stockholm.

Läget är inte bra.

Krigsreportern och författaren Johanne Hildebrant har på uppdrag av tidningen Fokus åkt ner till kurderna och IS territorium.

I reportaget berättar Hildebrandt om ett elitkommando på 600 man som tränats av IS för attentat i Europa. 150 IS-män ska ha återvänt till Sverige på order av IS.

General Hasan Nuri Amin, chef för den kurdiska motsvarigheten till FBI, säger att svenska myndigheter är väldigt svaga och naiva och att de inte verkar bry sig.

General Hasan Nuri Amin:

“Jag har pratat med Säpo och träffat dem. Vi har berättat för dem hur farlig denna grupp är och att det kommer att bli väldigt blodigt och väldigt sorgligt om de inte ingriper så fort som möjligt. De 150 räcker för att förstöra hela Sverige. Ni måste omedelbart ingripa mot dem, i lagens namn.”

I radions P3 raljerar man i ett pratprogram om rädslan för terrorattentat. Programledarna skrattar hysteriskt och förlöjligar folk som kan tro något så dumt. Vi svenskar verkar inte kunna ta till oss allvaret.

Inte ens när Taimour Abdulwahab sprängde sig själv i luften på Drottninggatan 2010 hände särskilt mycket. Fortfarande efter terrordåden i Frankrike och Belgien känns hoten långt borta i de flestas medvetande.

Ändå, allt fler jag pratar med säger att de tror att det kommer att ske ett terrordåd i Sverige.

Men de som leder landet gör absolut ingenting. Vi väntar fortfarande med Europas flataste lagstiftning mot “resande stridande”.

Jag kan känna vrede över att vi har försatt oss i den här situationen, helt i onödan.Vi hade kunnat kontrollera vilka vi släppt in i landet, genom att kräva pass, vi hade kunnat se till att de som åker på terrorresor blev av med sina medborgarskap. Vi hade kunnat ta krafttag mot passbedrägerier och falska identiteter.

Vi hade kunnat kontrollera moskéer och radikala predikanter bättre och slå hårt mot miljöer där radikalisering pågår. Som i våra numera 53 no-go-zoner, förorter där tungt kriminella och religiöst radikala styr.