Svenska Nationaldagen = Stora Mångkulturdagen

Det är ironiskt att den muslimska högtiden ramadan i år startar just idag, på Sveriges nationaldag. Sverige som i så mycket lägger sig platt för islams alla uttryck och som låter islam flytta fram positionerna inom snart sagt alla områden.

Idag då Sveriges nationaldagsfirande på många orter blivit en dag för politiker att åka ut till något invandrartätt område och att lämna ut diplom till “nya svenskar”.

Ännu ett tillfälle, då man lite ursäktande gömmer undan våra svenska traditioner och värderingar, för att istället koncentrera sig på mångkultur, med en ängslighet över att någon kanske känner sig kränkt annars.

I Tidaholm firades dagen med Mångkulturkalas liksom på många andra platser. Det ska också lagas mat från hela världens hörn och visas upp. Skulle de som kommit hit inte lära sig om oss svenskar denna dag istället för tvärtom?

I Vingåker hoppar man över nationaldagsfirandet i år, man “la krutet på Mångfaldsfestivalen”. På Vänsterpartiets officiella Facebook-sida kan man läsa ”Ramadan Mubarak” men inget om den svenska nationaldagen, skriver Nima Gholam Ali Pour. Varför är islam viktigare än den svenska nationalstaten för Vänsterpartiet?

Vi får liksom inte bejaka det som är svenskt. Jag minns de oroliga blickarna förra nationaldagen i Skara, då folk såg sig oroligt omkring innan de försiktigt viftade lite på de utdelade svenska pappersvimplarna.

Andra folk får vara stolta, samer, judar, kurder, norrmän. Men inte svenskar, i alla fall inte om man inte inkluderar all världens olika nationaliteter som kommit hit i samma definition.

Varför kan vi inte få ha vår nationaldag i fred?

Det ljumma och tvekande nationaldagsfirande har vi haft sedan lång tid tillbaka om man jämför med Norges bejakande festligheter och stolthet. Det är kanske därför vi så lättvindigt har låtit dagen intas av mångkulturfirande istället.

Ramadan ges stort utrymme eftersom månadsfirandet börjar just just idag. Ica hade till och med “glömt” att det var nationaldagen, men lyfte fram ramadan, vilket bland annat Tobbes medieblogg uppmärksammat. SvD skriver om en ny kampanj – prova på ramadan- som sägs vara mot extremism.

Motfrågan är ju: Varför inte prova att leva lite kristet eller sekulärt? Utan slöjor och könssegregering, med handskakning även med kvinnor.

Jag minns förra sommaren då det var ramadan under en sanslöst het fotbollscup. En ung muslim från Bert Karlssons asylboende hade spelat ett tag i tolvårslaget. Han ansträngde sig hårt i match efter match utan att varken äta eller ens dricka vatten.

Efter ett tag var vi föräldrar plågsamt medvetna om att vattnet som återställde vätskebalansen på de kämpande barnen inte gällde honom. Hans far hade förbjudit det och inget kunde få pojken att ändra sig.

Tränaren kämpade med om pojken skulle tas ur cupen eller inte. Till slut orkade inte pojken mer utan låg och skakade i skuggan. Som tur var återhämtade han sig. Men det förtog glädje över cupen att oroa sig över att pojken skulle få värmeslag bara utav ren idioti och otidsenliga regler, samt vår handfallenhet inför dem.

Vi har ett tungt arbete framför oss att ta tillbaka stoltheten över det svenska och stå för det. Och att kräva respekt för och anpassning till det som är vårt sätt.

Våra värderingar med demokrati, yttrandefrihet och frihet för barn och kvinnor är något vi ska vara enormt stolta över. Det är värderingar som har byggt hela västs välstånd och det goda samhälle vi har vuxit upp i.

Jag hissar min flagga för Sverige idag och för vår värdefulla svenska kultur.

 

”Snällhet” som blir farlig

Det pågår ett slag om verklighetsbeskrivningen. Ett slag som kan komma att få förödande konsekvenser om vi inte snart kan enas om problembilden.

Bilden på proffsdemonstranten med knuten näve illustrerar detta. Kvinnan som stiger fram mot det nazistiska demonstrationståget har “rätt hudfärg” och fotot sannolikt uttänkt att bli en parafras på ikonbilden med tanten som dänger handväskan mot skinnskallar. Säkert finns målsättningen att bli årets bild.

Men det är bilden på den skrattande invandraren som kastar sten på polisen som är den verkliga årets bild. Runt honom andra invandrarmän. Det syns tydligt att ingen av dem har den minsta respekt för polisen.

Två berättelser. Den ena fabricerad och ett försök att tillrättalägga och skapa en story som tar fokus från de verkliga händelserna. Att återföra till beskrivningen att högerextrema och rasism är det stora problemet i Sverige idag. Samma story som fått Mona Sahlin att undvika att arbeta tillräckligt med det islamistiska hotet.

Den andra en bild av nuläget i Sverige, tagen i samband med en demonstration i Eskilstuna 2012. Bilden av polisens vardag, den mardröm vi alla lever i, inte minst den del av befolkningen som är gisslan i dessa förorter, där räddningspersonal vägrar åka in utan beskydd. Den mardröm som myndigheterna har ansvar att hantera.

Svensk polis synliga åtgärdspaket efter stenkastning – kaffedrickande. Och som vanligt, frånvarande ledare, tysta ledare, flata ledare. Inrikesminister Ygeman ifrågasätter om vi ens har no go-zoner.

Denna “snällhet” skapar en allt allvarligare situation i landet. Många etablerade invandrare som känner till dessa kulturer varnar nu på bloggar och andra plattformar.

Bloggaren Kaziva skriver att

“Svenska och europeiska lagar är anpassade efter människor med svenska och europeiska värderingar, inte efter dessa idioter som tänker helt annorlunda”

och “om dessa män visste att de blev utvisade när de begick våldsbrott och det gick att återta medborgarskap, i alla fall under de första åren, då skulle detta växande problem snabbt försvinna.”

Hon varnar för att problemet blir värre eftersom “Sverige hellre belönar kriminella idioter än straffar dem. “

Bloggen Ledarsidorna.se berättar om en libanesisk minister, som ger Sverige rådet att:

“Ni måste gå in i varje hus och börja uppifrån och ner och rensa. Om ni vill vara snälla så internera dem på obestämd tid tills de begripit hur man uppför sig men har ni möjlighet så kasta ut dem, oavsett vilket öde som väntar dem. Det kommer bespara er eoner av tid och annat lidande.”

När nu Sverige har tagit emot ett stort antal – särskilt unga män – från de mest dysfunktionella länderna i världen, på mycket kort tid, då fungerar inte samma lagar som har fungerat under helt andra omständigheter.

Det är bråttom nu, att ändra på detta och att agera.

 

 

 

Våldet mot polisen eskalerar i no go-zonerna

I veckan blev en polis knivskuren och en annan sparkad med stor kraft i magen. Detta efter ett efter ett larm om raketskjutning i Hässleholmen, ett invandrardominerat område i Borås. Attackerna och hatet mot svensk polis har pågått i hela landet under lång tid men nådde nu en ny nivå.

Händelsen rubriceras som mordförsök, hot och våld mot tjänsteman samt våldsamt motstånd. Vittnen berättar om stora klungor av unga män. Förutom våld mot polisen gick flera till angrepp mot polisfordon. Problemen med Sveriges 53 no go-zoner tar sig allt mer upp till ytan och blir svårare att hantera.

Norsk TV sände nyligen ett reportage om hur det står till med Sverige och våldet i våra utanförskapsområden. Filmteamet blev angripna medan de intervjuade nationalekonomen Tino Sanandaji på ett café i Husby. Några unga män med invandrarbakgrund tillät dem varken att sitta där eller röra sig fritt i Husby.

Reportaget visar också på laglöshet och en skrämmande brist på respekt för polisen. Bland annat berättar en polis att de inte kan åka inte in i området utan skyddsväst. Medan teamet är där krossas en ruta på polisbilen av en sten. Polisen berättar även att ”de kriminella börjar bli mer och mer rustade.” Se hela inslaget här (10 min).

För någon månad sedan var det ett chockat australiensiskt TV-team som utsattes för våld, denna gång i Rinkeby. En reporter fick foten överkörd och andra i teamet blev angripna och bortkörda.

Även SVT i sällskap med exmuslimen Mona Walter blev angripna när de kom till Rinkeby. “Detta är inte Sverige”, ropade en man efter dem.

Dessa områden har tagits över av kriminella och religiöst radikala som anser att de tillhör dem, inte Sverige. De visar sitt hat mot vår ordningsmakt.

Vår rikspolischef Dan Eliasson kommenterade i ett annat sammanhang att han är allvarligt bekymrad över situationen och inte kan garantera säkerheten i utsatta förorter. Det finns risk för att grov organiserad brottslighet och extremism växer.

Han beskriver kommande polisåtgärder som att “vi kan inte komma dit när det är bråk och oroligheter” utan man ska öka polisiära närvaron och vara där hela tiden. Polisen ska ”bygga relationer och skapa förtroende så att människor litar på oss och ser att vi tillhör de goda.”

Det är ett märkligt lamt uttalande efter mordförsök på en polis. Tiden för att ”bygga relationer” är nog förbi. Han säger att målsättningen är att områdena blir lugnare och att vända utvecklingen, men att ”det är inte polisen som har det huvuduppdraget- utan det måste vara samhället, det måste vara jobb, utbildning, innanförskap.”

Rikspolischefen anser alltså på fullt allvar att det inte är polisens uppgift att skapa ordning inom Sveriges territorium?

Heder åt lokala polisområdeschefen i Borås, Tomas Jansson, som tydligt säger att man inte tänker ge efter för gängen utan ta tillbaka territoriet. “Vi står upp hela vägen”, säger han till Borås Tidning.

Frågan är hur han ska lyckas med det utan stöd uppifrån.

 

Terrorn närmar sig – vi blundar

För några dagar sedan, 26/4, gick Säpo in i stabsläge. Det var efter information från Iraks säkerhetstjänst om att IS planerar ett terroristangrepp i Stockholm.

Läget är inte bra.

Krigsreportern och författaren Johanne Hildebrant har på uppdrag av tidningen Fokus åkt ner till kurderna och IS territorium.

I reportaget berättar Hildebrandt om ett elitkommando på 600 man som tränats av IS för attentat i Europa. 150 IS-män ska ha återvänt till Sverige på order av IS.

General Hasan Nuri Amin, chef för den kurdiska motsvarigheten till FBI, säger att svenska myndigheter är väldigt svaga och naiva och att de inte verkar bry sig.

General Hasan Nuri Amin:

“Jag har pratat med Säpo och träffat dem. Vi har berättat för dem hur farlig denna grupp är och att det kommer att bli väldigt blodigt och väldigt sorgligt om de inte ingriper så fort som möjligt. De 150 räcker för att förstöra hela Sverige. Ni måste omedelbart ingripa mot dem, i lagens namn.”

I radions P3 raljerar man i ett pratprogram om rädslan för terrorattentat. Programledarna skrattar hysteriskt och förlöjligar folk som kan tro något så dumt. Vi svenskar verkar inte kunna ta till oss allvaret.

Inte ens när Taimour Abdulwahab sprängde sig själv i luften på Drottninggatan 2010 hände särskilt mycket. Fortfarande efter terrordåden i Frankrike och Belgien känns hoten långt borta i de flestas medvetande.

Ändå, allt fler jag pratar med säger att de tror att det kommer att ske ett terrordåd i Sverige.

Men de som leder landet gör absolut ingenting. Vi väntar fortfarande med Europas flataste lagstiftning mot “resande stridande”.

Jag kan känna vrede över att vi har försatt oss i den här situationen, helt i onödan.Vi hade kunnat kontrollera vilka vi släppt in i landet, genom att kräva pass, vi hade kunnat se till att de som åker på terrorresor blev av med sina medborgarskap. Vi hade kunnat ta krafttag mot passbedrägerier och falska identiteter.

Vi hade kunnat kontrollera moskéer och radikala predikanter bättre och slå hårt mot miljöer där radikalisering pågår. Som i våra numera 53 no-go-zoner, förorter där tungt kriminella och religiöst radikala styr.

Naivitetens tecken

Samtidigt som man tappat räkningen på alla nya islamister som dyker upp i MP-granskningen är det vissa saker som biter sig fast. Salahaden Raoof, Grön Ungdoms språkrör i Malmö, gör helt öppet inför filmkameran Muslimska brödraskapets hälsning, rabia-tecknet. Varför? Tecknet och hans menande blick visar ett dolt budskap till likasinnade, inför ögonen på dem som tror att de har hans lojalitet.

Läs Ivar Arpis redogörelse av rabia-tecknet.

Även Kaplan gör helt öppet tecknet på foton redan 2014. Han och andra bryr sig inte om att dölja utan verkar tro att ingen kommer att förstå. Om någon reagerar säger man att det betyder något fredligt, så är allt okej igen.

Miljöpartiet var alltså bekväma med allt detta. Det var först då den kvinnliga journalisten gick i taket när Yasri Khan inte ville ta i hand som MP-gate exploderade.

Forskaren Lars Nicander, Försvarshögskolan, menar att Miljöpartiet kan ha infiltrerats av Muslimska brödraskapet.

Innan drevet är över hoppas jag att även socialdemokraterna och moderaterna granskas på samma sätt.

Det naiva bemötandet av islamister som inte vill oss väl har pågått alltför länge. Uppmaningen till folkmord, “Död åt de armeniska hundarna”, kunde skalla ostraffat i hjärtat av Stockholm. Extremisterna på Sergels torg har mig veterligen inte anhållits för hets mot folkgrupp.

Man fortsätter att bjuda in hatpredikanter och i många moskéer pågår alltjämt rekrytering av terrorister.

Klart är att de drivna islamisterna har fått verka i fred under lång tid. De har även fått god ekonomisk hjälp genom våra skattepengar.

Det visar inte minst Rebecca Weidmo Uvells föredömliga granskning av miljonbidragen till muslimska föreningar.

De 80-talet olika muslimska förbunden fick 8,8 miljoner kronor under 2015. 2007 fick de 4,8 miljoner kronor, en ökning med 82 procent.

Även bidrag till studieförbund är lukrativt. Studieförbundet Ibn Rushd fick 17,3 miljoner kronor i skattepengar förra året. I Botkyrka blev Ibn Rushd 37 gånger större mellan 2013 och 2014 och medlemsantalet gick om ABFs.

Trots att så många miljoner betalas ut finns knapphändig information och sällan redovisning av verksamheterna.

Varför ska skattebetalarna finansiera muslimska samfunds verksamhet? Då vi dessutom inte har någon insyn.

Muslimska föreningar har uppenbarligen hittat en lukrativ affärsidé. För varje förening man har desto mer bidrag får man.

Muslimerna har varit mycket bra på att organisera sig. I granskningen kommer samma namn upp gång på gång.

Uvell säger att det är de mest extrema muslimerna som är organiserade och har mest makt. De som är mest radikala.

Det är dags att reagera. En bra början vore att strypa alla miljoner skattekronor i bidrag till religiösa föreningar.

 

 

 

 

Pandoras ask är öppen

Alla skandaler dras äntligen fram i ljuset och Miljöpartiet skakar framför våra ögon. Från att ha haft en särställning hos media, har de nu börjat granskas. Det som alternativmedia har lyft fram i flera år, tas nu upp till ytan även av SVT och andra medier. Och huvuden rullar.

Det som har satt MP och även S i den här situationen är delvis identitetspolitiken. De har tillåtit islamister på höga positioner för att de vill ha in muslimer, just för att de är muslimer och därmed vinna den muslimska väljargruppen.

Det har varit en farlig väg att gå när man samtidigt har haft överseende med olämpliga agendor. Man har underlåtit att kritisera antisemitiska uttalanden eller kopplingar till islamistiska organisationer.

Att Löfvens bakgrundskoll inte varit tillräcklig när han tillsatte bostadsminister Kaplan är helt klart. Likaså MPs underlåtenhet att reagera mot Yasri Khan, trots att det var känt att han inte ville ta kvinnor i hand.

Avslöjandena har öppnat en kamp inom Miljöpartiet mellan de som försvarar språkrörens linje och inte tar avstånd och de som kraftfullt fördömer islamismen. I tidningen Smålänningen tycker Abdelhak Lahouaichri, ordförande i muslimska föreningen i Ljungby, att Kaplan har rätt när han jämför israeler med nazister.

Krishanteringen har varit allt annat än lyckad. På presskonferensen när Kaplans avgång meddelades, klarade Löfven inte av att ta avstånd från Kaplans handlingar. Med osäker röst upprepade han ”samlad bedömning” om och om igen. Inte en enda fråga från pressen svarade han på.

Det kändes också märkligt att Kaplan vid presskonferensen fick uttala sig utan att pressen gavs möjlighet att ställa frågor. Och märk väl – Mehmet Kaplan tog INTE avstånd från något av sina grova övertramp. Inte heller språkrören tog avstånd från Kaplans handlingar eller svarade på frågor från pressen.

Att vice statsminister Åsa Romson senare kallade terrorattentaten den 11:e september för en olycka har med rätta gett eko även internationellt. Miljöpartiets påtryckningar på Aktuellt för att inte ta upp problemet Kaplan var också exceptionellt.

Silkesvantarnas tid för MP verkar vara över. Partiet är i sin värsta kris någonsin. KG Bergström, politisk kommentator, menar (tidskod 01.20) att Miljöpartiets kris inte är över och att partiet har visat både naivitet och omdömeslöshet, helt enkelt dålig regeringsduglighet.

MP är inte det enda parti som har olämpliga kopplingar till islamism. I maktens boningar fanns under flera år moderate riksdagsledamoten Abdirisak Waberi som förespråkar sharialagar och bestraffning av olydiga hustrur.

Socialdemokraterna försökte kuppa in Omar Mustafa för några år sedan i partistyrelsen och har i en överenskommelse lovat Sveriges muslimska råd, SMR, att få in muslimer på listor till riksdag, landsting och kommuner. Det som avslöjas nu är toppen av ett isberg menar bloggen Ledarsidorna och varnar för att islamistnätverken finns rakt in i makten, med antisemitism och bagatellisering av jihad-resor.

Var ska detta sluta? Är det som ekonomen Tino Sanandaji sa i december 2015 att masspsykosen snart är slut – därefter kan vi få en öppen diskussion.

Nej vi måste inte alls vänja oss vid terror

Terrordådet i Bryssel var inte alls oväntat. Och det kommer att smälla igen.

Har ni tänkt på hur tätt terrordåden i Europa kommer nu?  Stockholm 2010 då självmordsbombaren inte lyckades dra med sig fler än sig själv i döden, 2014 judiska museet i Bryssel, 2015 Paris Charlie Hebdo, Köpenhamn, Paris igen och nu, 2016, Bryssel.

I nyhetsrapporteringen trycker man på att Belgien har haft problem i området Molenbeek.  Även om det inte har gått lika långt, har vi även i Sverige områden där polisen inte har kontroll, 55 no go-zoner.

Belgien har flest jihadister  i Europa, uppskattningsvis 300-350. Men det är tyst om att Sverige ligger på god tvåa, med runt 300.

Det tänkte jag på när Dan Eliasson var uppklädd i polisuniform – han är inte polis utan tjänsteman- i Aktuellt-studion. Liksom flera ledande politiker levererade han sitt intetsägande ”tankar går till de drabbade” och ”de ska inte få förstöra vårt öppna samhälle”.

Vårt öppna samhälle som gjort att jihadister har ett ”safe haven” i vårt land. Sverige har Europas flataste lagstiftning mot jihadister.

Mona Sahlin (S), samordnaren för våldsbejakande extremism, har som i princip enda åtgärd inrättat en telefonlinje för anhöriga. Och obefintliga kontroller har gjort att vi inte vet vilka vi har släppt in. I den stora migrationsströmmen i höstas och vintras har IS smugglat in anhängare.

Säpo har hittat ett 20-tal återvändare från Syrien som bedöms utgöra ett hot för Sveriges säkerhet. Dessa kan dock inte utvisas eftersom det råder verkställighetshinder för utvisningar dit.

Det kom också ett stort antal unga män till Sverige som inte ville söka asyl. Polisen lät dem komma in i landet och gå under jorden. Man kan undra vad de gör nu och vad deras syfte är.

Terrorn är ett angrepp på vårt västerländska sätt att leva, med frihet och demokrati. Det hjälper inte att säga att vi ska leva som vanligt, inte vara rädda och vänja oss vid att vi numera har terrorhot i Europa.

Sverige måste agera, stänga moskéer som sprider våldsbejakande islamism, fängsla och utvisa jihadister, strypa bidrag och pass om man åker till Syrien.

Politiker som oansvarigt låtit människor okontrollerat flöda in över gränserna är medansvariga till situationen vi nu har i Europa, med fruktansvärda terrordåd.

 

 

 

 

Utegångsförbud på Kvinnodagen 2016

Vad finns att säga idag, Kvinnodagen 2016 i Sverige? Från att ha kallats världens mest jämställda land, framträder vi numera med glorian inte bara på sned utan nedtrampad i smutsen. Efter våldtäktsförsök, misshandelsfall och ofredanden varnar Östersundspolisen kvinnor för att gå ensamma utomhus. I praktiken vad som kan liknas vid undantagstillstånd för kvinnor.

”Vi tycker att våldet i vissa fall är grovt såklart. När man attackerar mot hals och ansikte och ger sig på ett våldtäktsförsök. Vi tycker också att det är grovt när man går på tioåriga barn. Det tycker vi sticker ut”, säger polisområdeschef Stephen Jerand.

Han påpekar att våld i offentliga miljöer inte är helt ovanliga när män blir berusade och osams runt stängningsdags av krogarna.

”Men det vi ser här är onaturligt. I inget fall finns det tecken på att någon gärningsman har varit påverkad. Tvärtom. Det sticker också ut. Det är därför vi går ut med den här försiktighetsprincipen.”

Kvinnor har blivit i minoritet i Sverige på grund av alla ensamma asylsökande män, uppåt 70-80 procent av de som kommer. Idag har vi en snedfördelning värre än i Kina. Det har förstås mycket att göra med ökande våldtäkter, våldtäktsförsök, och sextrakasserier på badhusen. Vi omnämns som rape-capital numera och ligger först i världen, med undantag av Sydafrika.

Vi har fått lära oss det nya ordet Taharrush. Sextrakasserier av nyanlända utländska män i grupp. Nyårsafton i Köln, Kalmar och Kungsträdgården chockade alla. Taharrush, en bestialisk sedvänja från arabvärlden, där kvinnor omringas av en mobb med män som tafsar, våldtar och stjäl. Ibland lynchas kvinnan eller dör av skadorna. CBS-journalisten Lara Logan var ett av de mest kända offren, på Tahrirtorget i Kairo 2011.

Landets kända feminister är tysta. Men det finns motstånd. Eventet Av-slöjad kvinnodag i Tensta, med skribenten och folkbildaren Jan Sjunnesson i täten och så Femen, aktionsgrupp med Aliaas Elmahdy, som gjorde en barbröstad aktion på ett möte i Fittja som försvarade slöjan. Samt Mona Walter, somalisk numera dödshotad exmuslim, som ihärdigt kämpar för rätten att få välja bort islam.

Och alla andra som bloggar, skriver och delar för att väcka opinion. Ni är de verkliga kämparna för kvinnors rättigheter idag.

Nakenaktion mot hijab

Aliaa Elmahdy ”Not an awra, inte en förbjuden kroppsdel”. Bild: Femen Sweden

-Hijab är en extrem och strikt version av den sexistiska kultur som västerländska feminister kämpar mot, men många feminister gör undantag för hijab och ser det till och med som feministiskt.” -Aliaa Elmahdy

Aliaa Elmahdy, människorättsaktivist med ursprung i Egypten, tog av sig på överkroppen och visade skrivet på sin nakna kropp: ”Inte min Awra”, vilket betyder ”Inte en förbjuden kroppsdel”. Hon höll också upp ett plakat med texten: ”Hijab är sexism, inte antirasism”.

Det var Aktionsgruppen Femen Sweden som gjorde en barbröstad aktion på Mångkulturellt centrum i Fittja, två dagar innan kvinnodagen. Där hölls ett event för slöjan, hijab, som politiskt motstånd mot rasism. Man skulle diskutera ”hijaben som verktyg i kampen för värdighet och respekt”. Några av deltagarna var America Vera-Zavala och Mattias Gardell, förutom beslöjade kvinnor. Aliaa vänder sig emot att de presenterar hijab som feministisk och antirasistisk.

-Jag tror att sådan marknadsföring av hijab är skadligt för kvinnor från muslimska familjer, för kvinnans ställning i allmänhet och för icke-muslimer i länder med muslimsk majoritet.

Aliaa Elmahdy är känd som  ”den nakna bloggerskan” från den arabiska våren i Egypten, som blev dödshotad och har  fått asyl i Sverige och som gjort flertalet omskrivna femenaktioner sedan dess.

-När jag talar om hijab, talar jag inte om ett tygstycke, utan om en komplett uppsättning regler för hur kvinnor ska bete sig, dölja sig och dra sig tillbaka. En beslöjad kvinna skulle till exempel inte tillåtas ha rörelsefrihet eller sexuell frihet, säger Aliaa Elmahdy.

Aliaa Elmahdy och Jenny Wenhammar, Femen Sweden, på Mångkulturellt centrum i Fittja.
Bild: Femen Sweden