Yttrandefrihet i fara – hatpredikanter går bra men inte oppositionell tidning

Det är illa ställt med yttrandefriheten i Sverige. Bokmässan välkomnar moské som anlitar hatpredikant (se klipp ovan) men portar alternativ tidning efter vänsterdrev.

Bokmässans beslut att ta tillbaka välkomnandet av Nya Tider/AlternaMedias på årets Bokmässa är allvarligt. Förlaget Nya Tider/AlternaMedia skulle lansera en bok om Estonia av Stefan Torssell. Nya Tider startade 2012 och är den enda av de alternativa medierna som är papperstidning och har statligt presstöd. Ingen av deras artiklar har blivit dragna inför domstol. Men enligt vissa har eller har tidningen haft högerextrema kopplingar.

Att Bokmässan däremot välkomnar islamister gör det hela riktigt hycklande. Det är den islamistkopplade moskén Imam Ali Islamic Center i Järfälla som medverkar igen.

Förra året bjöd moskén Imam Ali Islamic Center in Farrouk Sekaleshfar, som hävdar att homosexuella måste dödas, vilket också görs i islamiska länder där sharia råder. De kastas ifrån hustak eller hängs i lyktstolpar.

Islamister går alltså bra. Men Nya Tider/Alterna Media och deras läsare får inte ta del av yttrandefriheten, som ironiskt nog är Bokmässans tema i år.

En annan person som fått känna på att yttrandefriheten är i fara är författaren och ledarskribenten Hanna Gadban, som skrivit en kritisk bok om radikal islam, Min Jihad. Hon berättar att hon är dödshotad och har fått gå under jorden.

”Finns yttrandefriheten bara på pappret?” säger hon enligt tidningen Södermanlands nyheter och ”Aldrig trodde jag att jag skulle behöva bära överfallslarm i ett land som är demokratiskt”.

Se på Lars Wilks tillvaro, för att han har ritat karikatyrer. Vem skulle våga teckna eller publicera dem idag?

Att yttrandefriheten beskärs märks även i mediaklimatet, där bara vissa åsikter och fakta får komma fram. Under lång tid har media konsekvent tagit upp positiva aspekter med den stora invandringen, samtidigt som man lika konsekvent undanhållit de negativa konsekvenserna. Detta görs med olika metoder och exemplen är otaliga. Ett är att i princip aldrig skriva ut om en brottsling har en annan etnisk bakgrund. Man kan till och med vitpixla om brottslingen är mörk för att det ska se ut som om han är vit.

När media skrev varianter på rubriken ”åtta svenska män gruppvåldtog på färja”, var det ett bottennapp. Det blev pinsamt då bara en enda av de misstänkta förövarna ens hade svenskt medborgarskap, och även denne var av utländskt ursprung.

Ett annat exempel är mörkandet av sexövergreppen på tonårsflickor på den nu aktuella ungdomsfestivalen We Are Sthlm. Både Polisen och Dagens Nyheter fick information om ett helt nytt beteende förra året, övergrepp i grupp på väldigt unga flickor, men gick inte ut med informationen förrän Köln-övergreppen blev kända och de avslöjades av Nyheter Idag.

Enligt en intern polisrapport var 100 procent av gärningsmännen av utländskt ursprung. I helgen avslutas årets festival och hittills har fler än dubbelt så många sexbrott anmälts som förra året.

Mörkandet och den snedvridna bilden gör att människor inte får en sann bild av verkligheten. Det skapar offer och att låta minderåriga tonårsflickor ta smällen är vidrigt.

Det är upp till var och en att studera tidningen Nya Tider för att se om det finns något oegentligt i den. Min gissning är i alla fall att tidningen kommer att få ett uppsving av prenumeranter efter bokmässe-debaclet.

Annonser