”Snällhet” som blir farlig

Det pågår ett slag om verklighetsbeskrivningen. Ett slag som kan komma att få förödande konsekvenser om vi inte snart kan enas om problembilden.

Bilden på proffsdemonstranten med knuten näve illustrerar detta. Kvinnan som stiger fram mot det nazistiska demonstrationståget har “rätt hudfärg” och fotot sannolikt uttänkt att bli en parafras på ikonbilden med tanten som dänger handväskan mot skinnskallar. Säkert finns målsättningen att bli årets bild.

Men det är bilden på den skrattande invandraren som kastar sten på polisen som är den verkliga årets bild. Runt honom andra invandrarmän. Det syns tydligt att ingen av dem har den minsta respekt för polisen.

Två berättelser. Den ena fabricerad och ett försök att tillrättalägga och skapa en story som tar fokus från de verkliga händelserna. Att återföra till beskrivningen att högerextrema och rasism är det stora problemet i Sverige idag. Samma story som fått Mona Sahlin att undvika att arbeta tillräckligt med det islamistiska hotet.

Den andra en bild av nuläget i Sverige, tagen i samband med en demonstration i Eskilstuna 2012. Bilden av polisens vardag, den mardröm vi alla lever i, inte minst den del av befolkningen som är gisslan i dessa förorter, där räddningspersonal vägrar åka in utan beskydd. Den mardröm som myndigheterna har ansvar att hantera.

Svensk polis synliga åtgärdspaket efter stenkastning – kaffedrickande. Och som vanligt, frånvarande ledare, tysta ledare, flata ledare. Inrikesminister Ygeman ifrågasätter om vi ens har no go-zoner.

Denna “snällhet” skapar en allt allvarligare situation i landet. Många etablerade invandrare som känner till dessa kulturer varnar nu på bloggar och andra plattformar.

Bloggaren Kaziva skriver att

“Svenska och europeiska lagar är anpassade efter människor med svenska och europeiska värderingar, inte efter dessa idioter som tänker helt annorlunda”

och “om dessa män visste att de blev utvisade när de begick våldsbrott och det gick att återta medborgarskap, i alla fall under de första åren, då skulle detta växande problem snabbt försvinna.”

Hon varnar för att problemet blir värre eftersom “Sverige hellre belönar kriminella idioter än straffar dem. “

Bloggen Ledarsidorna.se berättar om en libanesisk minister, som ger Sverige rådet att:

“Ni måste gå in i varje hus och börja uppifrån och ner och rensa. Om ni vill vara snälla så internera dem på obestämd tid tills de begripit hur man uppför sig men har ni möjlighet så kasta ut dem, oavsett vilket öde som väntar dem. Det kommer bespara er eoner av tid och annat lidande.”

När nu Sverige har tagit emot ett stort antal – särskilt unga män – från de mest dysfunktionella länderna i världen, på mycket kort tid, då fungerar inte samma lagar som har fungerat under helt andra omständigheter.

Det är bråttom nu, att ändra på detta och att agera.

 

 

 

Våldet mot polisen eskalerar i no go-zonerna

I veckan blev en polis knivskuren och en annan sparkad med stor kraft i magen. Detta efter ett efter ett larm om raketskjutning i Hässleholmen, ett invandrardominerat område i Borås. Attackerna och hatet mot svensk polis har pågått i hela landet under lång tid men nådde nu en ny nivå.

Händelsen rubriceras som mordförsök, hot och våld mot tjänsteman samt våldsamt motstånd. Vittnen berättar om stora klungor av unga män. Förutom våld mot polisen gick flera till angrepp mot polisfordon. Problemen med Sveriges 53 no go-zoner tar sig allt mer upp till ytan och blir svårare att hantera.

Norsk TV sände nyligen ett reportage om hur det står till med Sverige och våldet i våra utanförskapsområden. Filmteamet blev angripna medan de intervjuade nationalekonomen Tino Sanandaji på ett café i Husby. Några unga män med invandrarbakgrund tillät dem varken att sitta där eller röra sig fritt i Husby.

Reportaget visar också på laglöshet och en skrämmande brist på respekt för polisen. Bland annat berättar en polis att de inte kan åka inte in i området utan skyddsväst. Medan teamet är där krossas en ruta på polisbilen av en sten. Polisen berättar även att ”de kriminella börjar bli mer och mer rustade.” Se hela inslaget här (10 min).

För någon månad sedan var det ett chockat australiensiskt TV-team som utsattes för våld, denna gång i Rinkeby. En reporter fick foten överkörd och andra i teamet blev angripna och bortkörda.

Även SVT i sällskap med exmuslimen Mona Walter blev angripna när de kom till Rinkeby. “Detta är inte Sverige”, ropade en man efter dem.

Dessa områden har tagits över av kriminella och religiöst radikala som anser att de tillhör dem, inte Sverige. De visar sitt hat mot vår ordningsmakt.

Vår rikspolischef Dan Eliasson kommenterade i ett annat sammanhang att han är allvarligt bekymrad över situationen och inte kan garantera säkerheten i utsatta förorter. Det finns risk för att grov organiserad brottslighet och extremism växer.

Han beskriver kommande polisåtgärder som att “vi kan inte komma dit när det är bråk och oroligheter” utan man ska öka polisiära närvaron och vara där hela tiden. Polisen ska ”bygga relationer och skapa förtroende så att människor litar på oss och ser att vi tillhör de goda.”

Det är ett märkligt lamt uttalande efter mordförsök på en polis. Tiden för att ”bygga relationer” är nog förbi. Han säger att målsättningen är att områdena blir lugnare och att vända utvecklingen, men att ”det är inte polisen som har det huvuduppdraget- utan det måste vara samhället, det måste vara jobb, utbildning, innanförskap.”

Rikspolischefen anser alltså på fullt allvar att det inte är polisens uppgift att skapa ordning inom Sveriges territorium?

Heder åt lokala polisområdeschefen i Borås, Tomas Jansson, som tydligt säger att man inte tänker ge efter för gängen utan ta tillbaka territoriet. “Vi står upp hela vägen”, säger han till Borås Tidning.

Frågan är hur han ska lyckas med det utan stöd uppifrån.

 

Terrorn närmar sig – vi blundar

För några dagar sedan, 26/4, gick Säpo in i stabsläge. Det var efter information från Iraks säkerhetstjänst om att IS planerar ett terroristangrepp i Stockholm.

Läget är inte bra.

Krigsreportern och författaren Johanne Hildebrant har på uppdrag av tidningen Fokus åkt ner till kurderna och IS territorium.

I reportaget berättar Hildebrandt om ett elitkommando på 600 man som tränats av IS för attentat i Europa. 150 IS-män ska ha återvänt till Sverige på order av IS.

General Hasan Nuri Amin, chef för den kurdiska motsvarigheten till FBI, säger att svenska myndigheter är väldigt svaga och naiva och att de inte verkar bry sig.

General Hasan Nuri Amin:

“Jag har pratat med Säpo och träffat dem. Vi har berättat för dem hur farlig denna grupp är och att det kommer att bli väldigt blodigt och väldigt sorgligt om de inte ingriper så fort som möjligt. De 150 räcker för att förstöra hela Sverige. Ni måste omedelbart ingripa mot dem, i lagens namn.”

I radions P3 raljerar man i ett pratprogram om rädslan för terrorattentat. Programledarna skrattar hysteriskt och förlöjligar folk som kan tro något så dumt. Vi svenskar verkar inte kunna ta till oss allvaret.

Inte ens när Taimour Abdulwahab sprängde sig själv i luften på Drottninggatan 2010 hände särskilt mycket. Fortfarande efter terrordåden i Frankrike och Belgien känns hoten långt borta i de flestas medvetande.

Ändå, allt fler jag pratar med säger att de tror att det kommer att ske ett terrordåd i Sverige.

Men de som leder landet gör absolut ingenting. Vi väntar fortfarande med Europas flataste lagstiftning mot “resande stridande”.

Jag kan känna vrede över att vi har försatt oss i den här situationen, helt i onödan.Vi hade kunnat kontrollera vilka vi släppt in i landet, genom att kräva pass, vi hade kunnat se till att de som åker på terrorresor blev av med sina medborgarskap. Vi hade kunnat ta krafttag mot passbedrägerier och falska identiteter.

Vi hade kunnat kontrollera moskéer och radikala predikanter bättre och slå hårt mot miljöer där radikalisering pågår. Som i våra numera 53 no-go-zoner, förorter där tungt kriminella och religiöst radikala styr.

Naivitetens tecken

Samtidigt som man tappat räkningen på alla nya islamister som dyker upp i MP-granskningen är det vissa saker som biter sig fast. Salahaden Raoof, Grön Ungdoms språkrör i Malmö, gör helt öppet inför filmkameran Muslimska brödraskapets hälsning, rabia-tecknet. Varför? Tecknet och hans menande blick visar ett dolt budskap till likasinnade, inför ögonen på dem som tror att de har hans lojalitet.

Läs Ivar Arpis redogörelse av rabia-tecknet.

Även Kaplan gör helt öppet tecknet på foton redan 2014. Han och andra bryr sig inte om att dölja utan verkar tro att ingen kommer att förstå. Om någon reagerar säger man att det betyder något fredligt, så är allt okej igen.

Miljöpartiet var alltså bekväma med allt detta. Det var först då den kvinnliga journalisten gick i taket när Yasri Khan inte ville ta i hand som MP-gate exploderade.

Forskaren Lars Nicander, Försvarshögskolan, menar att Miljöpartiet kan ha infiltrerats av Muslimska brödraskapet.

Innan drevet är över hoppas jag att även socialdemokraterna och moderaterna granskas på samma sätt.

Det naiva bemötandet av islamister som inte vill oss väl har pågått alltför länge. Uppmaningen till folkmord, “Död åt de armeniska hundarna”, kunde skalla ostraffat i hjärtat av Stockholm. Extremisterna på Sergels torg har mig veterligen inte anhållits för hets mot folkgrupp.

Man fortsätter att bjuda in hatpredikanter och i många moskéer pågår alltjämt rekrytering av terrorister.

Klart är att de drivna islamisterna har fått verka i fred under lång tid. De har även fått god ekonomisk hjälp genom våra skattepengar.

Det visar inte minst Rebecca Weidmo Uvells föredömliga granskning av miljonbidragen till muslimska föreningar.

De 80-talet olika muslimska förbunden fick 8,8 miljoner kronor under 2015. 2007 fick de 4,8 miljoner kronor, en ökning med 82 procent.

Även bidrag till studieförbund är lukrativt. Studieförbundet Ibn Rushd fick 17,3 miljoner kronor i skattepengar förra året. I Botkyrka blev Ibn Rushd 37 gånger större mellan 2013 och 2014 och medlemsantalet gick om ABFs.

Trots att så många miljoner betalas ut finns knapphändig information och sällan redovisning av verksamheterna.

Varför ska skattebetalarna finansiera muslimska samfunds verksamhet? Då vi dessutom inte har någon insyn.

Muslimska föreningar har uppenbarligen hittat en lukrativ affärsidé. För varje förening man har desto mer bidrag får man.

Muslimerna har varit mycket bra på att organisera sig. I granskningen kommer samma namn upp gång på gång.

Uvell säger att det är de mest extrema muslimerna som är organiserade och har mest makt. De som är mest radikala.

Det är dags att reagera. En bra början vore att strypa alla miljoner skattekronor i bidrag till religiösa föreningar.