Yttrandefrihet i fara – hatpredikanter går bra men inte oppositionell tidning

Det är illa ställt med yttrandefriheten i Sverige. Bokmässan välkomnar moské som anlitar hatpredikant (se klipp ovan) men portar alternativ tidning efter vänsterdrev.

Bokmässans beslut att ta tillbaka välkomnandet av Nya Tider/AlternaMedias på årets Bokmässa är allvarligt. Förlaget Nya Tider/AlternaMedia skulle lansera en bok om Estonia av Stefan Torssell. Nya Tider startade 2012 och är den enda av de alternativa medierna som är papperstidning och har statligt presstöd. Ingen av deras artiklar har blivit dragna inför domstol. Men enligt vissa har eller har tidningen haft högerextrema kopplingar.

Att Bokmässan däremot välkomnar islamister gör det hela riktigt hycklande. Det är den islamistkopplade moskén Imam Ali Islamic Center i Järfälla som medverkar igen.

Förra året bjöd moskén Imam Ali Islamic Center in Farrouk Sekaleshfar, som hävdar att homosexuella måste dödas, vilket också görs i islamiska länder där sharia råder. De kastas ifrån hustak eller hängs i lyktstolpar.

Islamister går alltså bra. Men Nya Tider/Alterna Media och deras läsare får inte ta del av yttrandefriheten, som ironiskt nog är Bokmässans tema i år.

En annan person som fått känna på att yttrandefriheten är i fara är författaren och ledarskribenten Hanna Gadban, som skrivit en kritisk bok om radikal islam, Min Jihad. Hon berättar att hon är dödshotad och har fått gå under jorden.

”Finns yttrandefriheten bara på pappret?” säger hon enligt tidningen Södermanlands nyheter och ”Aldrig trodde jag att jag skulle behöva bära överfallslarm i ett land som är demokratiskt”.

Se på Lars Wilks tillvaro, för att han har ritat karikatyrer. Vem skulle våga teckna eller publicera dem idag?

Att yttrandefriheten beskärs märks även i mediaklimatet, där bara vissa åsikter och fakta får komma fram. Under lång tid har media konsekvent tagit upp positiva aspekter med den stora invandringen, samtidigt som man lika konsekvent undanhållit de negativa konsekvenserna. Detta görs med olika metoder och exemplen är otaliga. Ett är att i princip aldrig skriva ut om en brottsling har en annan etnisk bakgrund. Man kan till och med vitpixla om brottslingen är mörk för att det ska se ut som om han är vit.

När media skrev varianter på rubriken ”åtta svenska män gruppvåldtog på färja”, var det ett bottennapp. Det blev pinsamt då bara en enda av de misstänkta förövarna ens hade svenskt medborgarskap, och även denne var av utländskt ursprung.

Ett annat exempel är mörkandet av sexövergreppen på tonårsflickor på den nu aktuella ungdomsfestivalen We Are Sthlm. Både Polisen och Dagens Nyheter fick information om ett helt nytt beteende förra året, övergrepp i grupp på väldigt unga flickor, men gick inte ut med informationen förrän Köln-övergreppen blev kända och de avslöjades av Nyheter Idag.

Enligt en intern polisrapport var 100 procent av gärningsmännen av utländskt ursprung. I helgen avslutas årets festival och hittills har fler än dubbelt så många sexbrott anmälts som förra året.

Mörkandet och den snedvridna bilden gör att människor inte får en sann bild av verkligheten. Det skapar offer och att låta minderåriga tonårsflickor ta smällen är vidrigt.

Det är upp till var och en att studera tidningen Nya Tider för att se om det finns något oegentligt i den. Min gissning är i alla fall att tidningen kommer att få ett uppsving av prenumeranter efter bokmässe-debaclet.

Annonser

Det kokar i Mariestad – våldtäktssommaren 2016

ving3_web
Vingsjön, Axvall 2016

Sommaren 2016 går till historien som våldtäktsommaren. Sommaren då konsekvenserna av massinvandringen av speciellt unga män från Mellanöstern och Afrika blev synlig för  många fler i vårt land. Sexuella ofredanden på festivaler har ökat från 10 anmälningar till 111 på ett år, en tiodubbling. I Kalmar län fick polisen under en vecka in tre anmälningar om gruppvåldtäkt och en anmälan om försök till gruppvåldtäkt, där sex män överföll en kvinna som räddades av tre andra.

I den lilla lugna staden Mariestad har det kokat av indignation sedan i april, alltsedan barnvåldtäkten på en 13-åring i Sjöhagsparken.

I början av juli skedde en ny barnvåldtäkt på en 14-årig flicka, av två unga män. I slutet av juli var det dags igen, en 20-årig Mariestadskvinna polisanmälde gruppvåldtäkt av två  män som inte pratade svenska.

Några dagar senare gick tre män till attack mot ett ensamkommande-boende och krossade elva fönsterrutor. Ingen kom till skada, men männen ska ha ropat ”sluta att våldta våra svenska tjejer” i samband med attacken.

Enligt en väl delad insändare av Inger Dernroth, pensionerad journalist och god man för ensamkommande sedan fem år, har barnvåldtäkten av 13-åringen väckt ett raseri av sällan skådat slag.

”Det som främst utlöste raseriet var att våldtäktsmannen som straff fick skyddstillsyn i 18 månader i stället för fängelse och utvisning, som allmänheten nog hade väntat sig.”

Åklagaren avstod från att yrka på utvisning, enligt Mariestads-Tidningen, därför att ”Han hade trots allt etablerat sig väl i landet och det gick bra för honom. Då kändes det oskäligt att yrka på utvisning”.

Inger Dernroth fortsätter.

”När jag läser domen inser jag, inte oväntat, att den dömde killen inte har förstått särskilt mycket om vilka lagar och regler vi har i Sverige. Han anser inte att han har någon som helst skuld i det inträffade, utan skyller på sitt offer.”/…/ ”Vad beror det då på, att våldtäktsmannen inte förstår och inser? Jo, trots att han har vistats i Sverige i tre år och bott på ett asylboende, verkar han inte veta mycket om de skyldigheter han har och vilka normer och krav som gäller i vårt land.”
/…/
”I stället för ånger hävdar han och hans advokat att han egentligen är tre år yngre än 20, som det står på hans uppehållstillstånd.”
Vi som följer debatten vet att detta är ett vanligt scenario. Många förövare går fria eller får  milda straff på grund av sin påstått låga ålder.
De nordafrikanska män som begick en grym gruppvåldtäkt vid Fåfängan på Södermalm uppgav låg ålder med följden att tre dömdes till sluten ungdomsvård och en fjärde gick fri. Det har nu visat sig att en av männen enligt Interpol var över 20 år.

Inger Dernroth anser att det förekommer ”ett mesande utan like med dessa ungdomar”. Hon talar om att man måste ställa mera krav på dessa killar samt ge introduktion direkt vid ankomsten. Tyvärr tror jag inte det räcker med information.

Sverige tog emot 35 000 ensamkommande bara förra året, vilket är hälften av vad alla övriga EU-länder har tagit emot. Det olyckliga överskottet av unga män skapar i sig våld och då de flesta ensamkommande uppger åldern 16 eller 17 år  beräknas det finnas 165 pojkar per 100 flickor i åldersgruppen 13-17 år redan i år. Stora kulturskillnader bidrar till att männen har svårt att hitta en partner, att integreras och etablera sig. Familjer från samma kultur som bor i Sverige vill ogärna gifta bort döttrar till män utan familj eller känd historia.

Mest tragiskt är det för svenska flickor och kvinnor vars frihet nu beskärs. Våldtäkter och ofredande av invandrade män i grupp blir rubriker i princip varje dag. Övergrepp som begås varje tid på dygnet, på platser som tidigare ansetts säkra, över hela landet.

Lägg därtill ett rättsväsende som i få fall, 22 procent (RUT Rapport 2015:2032), yrkar på utvisning efter sexbrott. Ett exempel är en överfallsvåldtäkt i Falköping där en eritrean körde upp sin knytnäve och eventuellt även en flaska i underlivet på offret. Rätten ansåg  inte att brottet var tillräckligt grovt för utvisning.

Lagändringar måste till. Kan man begå en grym våldtäkt ska man också straffas i paritet med det. Inte ges några månaders skyddstillsyn. Utvisning måste ske i de fall det är möjligt.

Straffet måste uppfattas som rättmätigt av offren och deras familjer, som fått sina liv slagna i spillror. Hårdare straff kan även fungera avskräckande. Nu ses svenskt rättsväsende som svagt och del av en kultur helt ur stånd att skydda sina kvinnor. Kulturkrocken är gigantisk mellan det svenska samhället och män från dysfunktionella samhällen som är mycket farliga för kvinnor, vilket bland annat professor Karl Olov Arnstberg utvecklar här.

När jag läser om allt grovt övervåld bland annat i samband med våldtäkter, funderar jag på Linda Staafs uttalande, chef för polisens underrättelseenhet på Nationella Operativa Avdelningen: ”Nyanländas överrepresentation i olika former av sexuella övergrepp kan bero på att de har en annan kvinnosyn än majoritetsbefolkningen, men också på att de faktiskt har en helt annan människosyn”.

Det är bråttom nu. Annars är risken att alltfler svenska kvinnor utsätts för grovt sexuellt våld, samtidigt som fler män får nog och tar lagen i egna händer.

 

 

 

Att fortsätta uppmuntra ”ankarbarn” är inte humant

 

unga-kvinnor-web

Lokaltidningen har ännu en artikelserie på temat ”de flyr för sina liv”, synbarligen iscensatt för att vi ska tycka synd om, ”ta ansvar” och fortsätta vilja betala med våra skattepengar. Den här gången hade man valt att lyfta fram de ensamkommande flickorna.

Zahra från Afghanistan, då 14 år, flydde med hela familjen, mamma, pappa och två systrar till Pakistan. Sedan fick hon veta att hon måste åka vidare, ensam. Smugglare betalades och Zahra uppger att hon varken hade något val eller fick förklaring till varför.

Troligtvis därför att det inte fanns någon ung man som kunde göra resan till Sverige som ankarbarn. Zahra offrades för att hela familjen skulle kunna komma till Sverige.

Zahra utstod gud vet vad under åtta nio månader och uppger att ”hon dog”under resan. Var och en kan föreställa sig vad en ensam 14-årig flicka kan råka ut för i länder och kulturer där en kvinna inte är värd mer än en slav och där en ensam kvinna utan manligt sällskap ses som en hora och fritt villebråd.

I artikelserien berättar man även att Unicef kritiserar Sverige för att inte klara av att ta hand om flickorna som kommer. Man kan inte skydda dem ordentligt på asylboendena.

”Olämpliga boendearrangemang – till exempel när ensamma flickor placerats i gruppboenden med pojkar eller uppslitande förflyttningar-/…/”

Inte nog med att Sverige ska ha råd att ta emot alla dessa ensamma, för minimum 2900 kronor per dygn, vi ska också klara att hålla dem åtskilda från hotfulla män från deras egen kultur.

Det är Sveriges regering som genom sin politik uppmuntrar att familjer från dysfunktionella tredje världen-länder skickar fler unga människor att genomlida en sådan resa. När man lockar med höga bidrag från dag ett för hela familjer på livstid, utan motprestation, blir det ett oemotståndligt lockbete. När bidragen är högre, ålderskontrollerna obefintliga och det lönar sig att skicka iväg sina unga, ja då blir det rekordstor invandring till just Sverige.

Jag känner flera personer som jobbar som gode män och i övrigt inom asylindustrin och har hört många berättelser om hur de ensamkommande ungdomarna och unga vuxna har farit illa på resan. Några berättelser tangerar det som Zahra berättar om – att ”de dog”, det är för traumatiskt att minnas, de vill inte prata om vad som hänt. I Afghanistan finns förutom bottenlös diskriminering av kvinnor också den motbjudande sedvänjan att sexutnyttja unga pojkar som jag tidigare skrivit om här.

Att offra ett barn för att hela familjen ska få högre levnadsstandard och en framtid ses av vissa som naturligt. För oss i Sverige är det stötande och borde stoppas omgående, särskilt när det blir på bekostnad av ett sämre samhälle för våra egna barn och barnbarn.

Höga skattehöjningar ser ut att vänta för att kunna finansiera migrationen och alla ensamkommande. Enligt siffror från EU sökte sig nära hälften av alla ensamma barn och unga från Afghanistan som kom till Europa förra året, till just Sverige. Förra året tog Sverige emot 35 000 ensamma, varav cirka 3000 var flickor.

Vårt välfärdssystem tål inte i längden en obalans där det betalas ut i högre utsträckning som det sätts in. Även om åtdragningar på migrationspolitiken har skett kommer fortfarande runt 500 asylsökanden i veckan. I Migrationsverkets senaste  prognos, mittenalternativet, beräknas det komma 60 000 asylsökanden i år, eller en stad av Skövdes storlek.

Zahra i artikeln berättar om att hon skickades iväg av familjen som nu väntar i Pakistan på att hon ska ta dem hit. Hon är alltså inte ensam. Hela familjen finns. Men de valde att offra henne för ett liv i ekonomisk trygghet.

Det är inte heller ett giltigt asylskäl att vara ”barn” eller att vilja få ett bättre liv. Det finns hur många sådana här historier som helst, se bland annat Merit Wagers blogg.

Att genom politiken fortsätta bidra till att fler unga flickor och pojkar skickas iväg som ankarbarn är inte humant – tvärtom.

Tidningen SkLT censurerade Melissa Toumas vittnesmål

Lokaltidningen ställs ovan till svars av Feministinspektionen för att ha mörkat arabiskt ursprung på sex män som ofredade en Skövdetjej.

Allt började med  Melissa Toumas skrämmande upplevelser i Göteborg på midsommarafton när hon blev omringad, smygfotad och förföljd av sex unga män på spårvagnen mitt på ljusa dan. Händelsen omskrevs i flera stora tidningar, samt lokalt.

Så här beskriver SkLT, Skaraborgs Läns Tidning, en av berättelsens mest avgörande detaljer, enligt Melissas eget vittnesmål:

http://www.skaraborgslanstidning.se/article/melissa-fran-skovde-hotades-i-goteborg/

”– Han sa ”Vi har henne. Hon har ljusbrunt hår, stora läppar, och fina ögon”. Han förklarade exakt hur jag såg ut, det var det äckligaste med hela den här händelsen, säger Melissa.”

Men Nyheter 24 hade med ytterligare information:

http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/852076-melissa-17-blev-ofredad-och-hotad-pa-sparvagnen-nu-vill-hon-varna-andra

Här berättar Melissa att den mest aggressive pratade arabiska med någon i telefon och trodde att hon inte förstod och det var då hon blev riktigt rädd.

”– Vi har henne nu. Hon har ljusbrunt hår, stora läppar och fina ögon. Det känns som att vinna på lotto! sa mannen till någon i telefon på arabiska enligt Melissa.

Han hade ingen aning om att hon själv pratar arabiska och förstod varje ord. Nu blev hon riktigt rädd och tittade chockat på honom, varpå han sa på svenska att hon är väldigt vacker.”

Varför föll den informationen bort som offret själv tyckte var mest skrämmande?

Ansvarig utgivare Marie Johansson Flyckt på SkLT gör det tydligt i intervjun ovan att det handlar om att inte berätta för svenska folket vem som utför den här typen av råa angrepp mot ensamma kvinnor, för att man då pekar ut en hel grupp med unga män som talar arabiska, vilket skulle spä på fördomar.

Vad är det som gör att media inte tror att svenskar klarar av att skilja på individ och grupp? Vad är det som gör att man inte vill ge svenskarna verktyg att urskilja mönster och förstå samhällsfenomen?

Vad hände med att rapportera konsekvensneutralt?

Detta agerande föder bara misstro, ilska och fördomar, samt skjuter medias förtroende i sank ytterligare.

 

 

 

Festivalsexattackerna – ett gigantiskt svek

 

images-2

Facit från två festivaler:

På Bråvallafestivalen i Norrköping anmäldes fem våldtäkter och tolv fall av sexuellt ofredande. På musikfestivalen Putte i Parken i Karlstad anmäldes 24 fall av sexuellt ofredande och det yngsta offret är bara 12 år.

Uppgiften från polisen att förövarna var gäng med unga ensamkommande togs tillbaka under måndagen.

Och ändå, medias krumbuktande för att i det längsta undvika att skriva annat än ”män”, att ”vi har alltid haft tafsande” och att ”fler anmäler”.

Låt oss se vad polisens egen utredning för åren 2011-2016 säger: 

”I de fall där brotten utförts av gärningsmän i en större grupp på offentlig plats och i simhallar har gärningsmännen främst varit ungdomar som söker eller nyligen fått asyl i Sverige.”

”De anmälningar som inkommit under 2015 och 2016 visade att flickor 14-15 år gamla varit mest utsatta.”

Flickorna uppger att det var särskilt chockerande och skrämmande när angreppen utförts i grupp.

”Efter nyårsnatten 2015 och 2016 anmäldes i Tyskland drygt 1500 brott av sexuella ofredanden eller en kombination av stöld och sexuella övergrepp. Övergreppen skedde i flera tyska delstater och de flesta misstänkta beskrevs som utländska män som agerade i grupp.”

Rikspolischef Dan Eliassons försvarade i Aktuellt under måndagen sina skrattretande armband som ska kartlägga för att komma mer tillrätta med problemen nästa år. Och i år?

Polisen visste vad som hänt på festivalen We are Stockholm redan 2014 och visste att det sannolikt skulle upprepas 2015, men försökte dölja det för att inte spela Sverigedemokraterna i händerna. Det var tack vare Köln-uppståndelsen vid nyår som taharrush-tafsandet och övergreppen lyftes upp i ljuset.

Det är ett gigantiskt svek att mörka vad som händer. Våra unga måste kunna navigera i verkligheten och föräldrar måste få ta ställning till vad de utsätter sina barn för.

I SVT Debatt under måndagen var det en mur av konsensus om att problemet gällde ”alla män”. Per Gudmundsson och Ann Heberlein var de enda som pekade på vikten att se vilka förövarna är, ofta män från Afganistan, Somalia och Eritrea.

Heberlein påpekade det häpnadsväckande i att tro att problemet är lika utbrett hos en svensk man som någon från Afghanistan. Dessutom sa Heberlein att hennes tonårsdöttrar lever ett mycket mer begränsat liv än vad hon gjorde i samma ålder. Att kvinnors livsrum och frihet har beskurits.

Några unga tjejer berättade att de i skolan var rädda och hela tiden utsattes för sexuella kränkningar men att ingen vuxen stod upp för dem, utan det skojades bort. Denna skrämmande information rann av som vatten på en gås på programledaren.

Nu ska vakter förstärka och  kvinnojourer medverka på den kommande Peace and love-festivalen i Borlänge. Festivalbesökande tjejer uppger att de inte längre vågar ha kjol och klänning.

Verkligheten börjar komma ikapp. Vi sitter med en gigantisk kulturkrock som inte förbättras av det stora överskottet av unga män.

Så journalister – sluta mörka och börja göra ert jobb och informera allmänheten om vad som verkligen händer. Föräldrar – se verkligheten i vitögat. Vårt svenska sätt med tillit och avspända relationer mellan könen är starkt hotat.

Och avgå Dan Eliasson, du tar inte ditt uppdrag på allvar utan offrar svenska flickor och kvinnor.

 

Kvinnojourerna fulla med utländska kvinnor

kvinna-_vid_fonster_web

På årets GRÄV-seminarium var Aftonbladet-journalisten Kerstin Weigl en av föreläsarna. Där  berättade hon om arbetet med sin prisbelönta sju år långa granskning av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Hon har även uppmärksammat hur våldet påverkar barnen som blir kvar när mamma mördats.

Men hon berättade inte i föredraget hur stor del av de dödade som var invandrarkvinnor eller om förövaren hade invandrarbakgrund. Hur stor del av det dödliga våldet som utländska män eller män med invandrarbakgrund står för var en frånvarande frågeställning.

En stor miss enligt mig och ytterligare ett bevis för att media mörkar negativa konsekvenser av asylinvandringen.

Dock sa hon mot slutet att ”kvinnor som inte varit så länge i Sverige var överrepresenterade” och att det är ett spår man borde titta närmare på.

För ett tag sedan fick jag höra av en bekant som hade kontakt med kvinnojouren i en ort i Mellansverige att i princip alla kvinnor var utländska.

Vad händer med misshandlade svenska kvinnor när de få platserna är upptagna med utländska kvinnor?

Enligt min källa hade man telefonkontakt med dem. Man räknade väl helt enkelt med att de fick klara sig själva. De hade troligtvis ändå ett visst försprång framför utländska kvinnor, med ett hårdare förtryck och ett många gånger obefintligt nätverk, verkade resonemanget gå.

Det är detta som kallas undanträngningseffekter. Våldet mot de svenska kvinnorna har inte minskat, däremot har det tillkommit en grupp med enorma problem, problem som vi sannolikt inte ens ser den fulla vidden av än.

När jag jobbade på redaktionen i Skövde skrev jag artiklar om kvinnojourerna. De som arbetade där bekräftade, för ett par år sedan, att vart femte samtal till kvinnojourerna i Sverige handlade om heder. Jag kan tänka mig att den siffran har stigit efter den stora mängd migranter som kommit, särskilt senaste två rekordåren.

Att man har börjat uppmärksamma att kvinnor trakasseras, våldtas och misshandlas på asylboenden är bra. Hur man nu kunde tro att det skulle fungera där, när man samtidigt för första gången i Sverige diskuterar könssegregering på badhus, på grund av alla problem med tafsande utländska män.

Frågan är bara hur vårt samhälle på sikt ska kunna klara av dessa problem man nu bygger in på grund av den stora asylinvandringen.

 

 

Hemliga asylboenden och folkhem för fattiga

berts_modulhus_web
Ett modulhus på hjul utanför Bert Karlssons asylboende Stora Ekeberg.

Lokaltidningen berättar att Migrationsverket har gjort klart en ny upphandling och det kommer 4000 asylsökande till Skaraborg. Fördelningen ska vara mer långsiktig än tidigare, på tre år. I vanlig ordning är det hemligt var de upphandlade boendena finns på grund av “risk för brandattentat”.

Få bränder är dock anlagda utifrån. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap visar att bara elva procent av 180 bränder är anlagda utifrån. Resten är orsakade inifrån boendena, ofta genom olyckor med matlagning.

Orten Lundsbrunn i Götene kommun fördubblades över en natt i höstas, när den anrika kurorten blev ett av landets största asylboenden med strax under 900 asylsökanden. I vanlig ordning fick inte kommuninvånare och politiker veta något förrän efter beslutet tagits.

Numera tillhör Götene kommun de 20 av landets 291 kommuner som har tagit emot så många asylsökanden i förhållande till sin folkmängd att verket har använt en särskild beräkning för att ta hänsyn till detta.

Bostadsbristen tvingar fram nya lösningar. Modulhus vid skolor diskuteras i Stockholm. Svensk Webbtelevision visar filmmaterial från möten med stadsdelsnämnder där frustrerade kommuninvånare talar om förlorad trygghet och om att bli överkörda.

Utanför Skara tänker Bert Karlsson bygga en trailer-park med modulhus vid sitt asylboende Stora Ekeberg. Han planerar att bygga 25 bostäder som ska expandera till 100 under hösten, med plats för max åtta personer i varje. Modulhusen på hjul ska byggas i Polen, säljas över landet och lösa Sveriges bostadsproblem, enligt Bert Karlsson, som planerar stort. Han tänker sig trailer-parker över hela Sverige med 150-200 bostäder på varje ställe.

För ett tag sedan skrev PM Nilsson i Dagens Industri om dessa Berts planerade ministäder och kallade det ett blivande folkhemsbygge. PM Nilsson drar en parallell till USAs utbredda trailer-boende för fattiga och att den svenska regeringen har förutspått att 980 000 personer kommer att vara beroende av bidrag 2020.

Bert Karlsson bygger framtidens enkla boende för låginkomsttagare med ett ”osvikligt sinne för trend och skala”, skriver PM Nilsson.

Första delen av Berts modulbygge har klubbats igenom av byggnadsnämnden i Skara utan att politikerna, vad det verkar, har gjort någon konsekvensanalys. Inga lösningar beträffande infrastruktur, avlopp, vatten, skolor, förskolor, vårdcentraler och tandvård till den nya ministaden.

Hur det kommer att bli är det ingen makthavare som har gett svar på. Men vi kan räkna med att få leva i ett förändrat samhälle.