Yttrandefrihet i fara – hatpredikanter går bra men inte oppositionell tidning

Det är illa ställt med yttrandefriheten i Sverige. Bokmässan välkomnar moské som anlitar hatpredikant (se klipp ovan) men portar alternativ tidning efter vänsterdrev.

Bokmässans beslut att ta tillbaka välkomnandet av Nya Tider/AlternaMedias på årets Bokmässa är allvarligt. Förlaget Nya Tider/AlternaMedia skulle lansera en bok om Estonia av Stefan Torssell. Nya Tider startade 2012 och är den enda av de alternativa medierna som är papperstidning och har statligt presstöd. Ingen av deras artiklar har blivit dragna inför domstol. Men enligt vissa har eller har tidningen haft högerextrema kopplingar.

Att Bokmässan däremot välkomnar islamister gör det hela riktigt hycklande. Det är den islamistkopplade moskén Imam Ali Islamic Center i Järfälla som medverkar igen.

Förra året bjöd moskén Imam Ali Islamic Center in Farrouk Sekaleshfar, som hävdar att homosexuella måste dödas, vilket också görs i islamiska länder där sharia råder. De kastas ifrån hustak eller hängs i lyktstolpar.

Islamister går alltså bra. Men Nya Tider/Alterna Media och deras läsare får inte ta del av yttrandefriheten, som ironiskt nog är Bokmässans tema i år.

En annan person som fått känna på att yttrandefriheten är i fara är författaren och ledarskribenten Hanna Gadban, som skrivit en kritisk bok om radikal islam, Min Jihad. Hon berättar att hon är dödshotad och har fått gå under jorden.

”Finns yttrandefriheten bara på pappret?” säger hon enligt tidningen Södermanlands nyheter och ”Aldrig trodde jag att jag skulle behöva bära överfallslarm i ett land som är demokratiskt”.

Se på Lars Wilks tillvaro, för att han har ritat karikatyrer. Vem skulle våga teckna eller publicera dem idag?

Att yttrandefriheten beskärs märks även i mediaklimatet, där bara vissa åsikter och fakta får komma fram. Under lång tid har media konsekvent tagit upp positiva aspekter med den stora invandringen, samtidigt som man lika konsekvent undanhållit de negativa konsekvenserna. Detta görs med olika metoder och exemplen är otaliga. Ett är att i princip aldrig skriva ut om en brottsling har en annan etnisk bakgrund. Man kan till och med vitpixla om brottslingen är mörk för att det ska se ut som om han är vit.

När media skrev varianter på rubriken ”åtta svenska män gruppvåldtog på färja”, var det ett bottennapp. Det blev pinsamt då bara en enda av de misstänkta förövarna ens hade svenskt medborgarskap, och även denne var av utländskt ursprung.

Ett annat exempel är mörkandet av sexövergreppen på tonårsflickor på den nu aktuella ungdomsfestivalen We Are Sthlm. Både Polisen och Dagens Nyheter fick information om ett helt nytt beteende förra året, övergrepp i grupp på väldigt unga flickor, men gick inte ut med informationen förrän Köln-övergreppen blev kända och de avslöjades av Nyheter Idag.

Enligt en intern polisrapport var 100 procent av gärningsmännen av utländskt ursprung. I helgen avslutas årets festival och hittills har fler än dubbelt så många sexbrott anmälts som förra året.

Mörkandet och den snedvridna bilden gör att människor inte får en sann bild av verkligheten. Det skapar offer och att låta minderåriga tonårsflickor ta smällen är vidrigt.

Det är upp till var och en att studera tidningen Nya Tider för att se om det finns något oegentligt i den. Min gissning är i alla fall att tidningen kommer att få ett uppsving av prenumeranter efter bokmässe-debaclet.

Annonser

Det kokar i Mariestad – våldtäktssommaren 2016

ving3_web
Vingsjön, Axvall 2016

Sommaren 2016 går till historien som våldtäktsommaren. Sommaren då konsekvenserna av massinvandringen av speciellt unga män från Mellanöstern och Afrika blev synlig för  många fler i vårt land. Sexuella ofredanden på festivaler har ökat från 10 anmälningar till 111 på ett år, en tiodubbling. I Kalmar län fick polisen under en vecka in tre anmälningar om gruppvåldtäkt och en anmälan om försök till gruppvåldtäkt, där sex män överföll en kvinna som räddades av tre andra.

I den lilla lugna staden Mariestad har det kokat av indignation sedan i april, alltsedan barnvåldtäkten på en 13-åring i Sjöhagsparken.

I början av juli skedde en ny barnvåldtäkt på en 14-årig flicka, av två unga män. I slutet av juli var det dags igen, en 20-årig Mariestadskvinna polisanmälde gruppvåldtäkt av två  män som inte pratade svenska.

Några dagar senare gick tre män till attack mot ett ensamkommande-boende och krossade elva fönsterrutor. Ingen kom till skada, men männen ska ha ropat ”sluta att våldta våra svenska tjejer” i samband med attacken.

Enligt en väl delad insändare av Inger Dernroth, pensionerad journalist och god man för ensamkommande sedan fem år, har barnvåldtäkten av 13-åringen väckt ett raseri av sällan skådat slag.

”Det som främst utlöste raseriet var att våldtäktsmannen som straff fick skyddstillsyn i 18 månader i stället för fängelse och utvisning, som allmänheten nog hade väntat sig.”

Åklagaren avstod från att yrka på utvisning, enligt Mariestads-Tidningen, därför att ”Han hade trots allt etablerat sig väl i landet och det gick bra för honom. Då kändes det oskäligt att yrka på utvisning”.

Inger Dernroth fortsätter.

”När jag läser domen inser jag, inte oväntat, att den dömde killen inte har förstått särskilt mycket om vilka lagar och regler vi har i Sverige. Han anser inte att han har någon som helst skuld i det inträffade, utan skyller på sitt offer.”/…/ ”Vad beror det då på, att våldtäktsmannen inte förstår och inser? Jo, trots att han har vistats i Sverige i tre år och bott på ett asylboende, verkar han inte veta mycket om de skyldigheter han har och vilka normer och krav som gäller i vårt land.”
/…/
”I stället för ånger hävdar han och hans advokat att han egentligen är tre år yngre än 20, som det står på hans uppehållstillstånd.”
Vi som följer debatten vet att detta är ett vanligt scenario. Många förövare går fria eller får  milda straff på grund av sin påstått låga ålder.
De nordafrikanska män som begick en grym gruppvåldtäkt vid Fåfängan på Södermalm uppgav låg ålder med följden att tre dömdes till sluten ungdomsvård och en fjärde gick fri. Det har nu visat sig att en av männen enligt Interpol var över 20 år.

Inger Dernroth anser att det förekommer ”ett mesande utan like med dessa ungdomar”. Hon talar om att man måste ställa mera krav på dessa killar samt ge introduktion direkt vid ankomsten. Tyvärr tror jag inte det räcker med information.

Sverige tog emot 35 000 ensamkommande bara förra året, vilket är hälften av vad alla övriga EU-länder har tagit emot. Det olyckliga överskottet av unga män skapar i sig våld och då de flesta ensamkommande uppger åldern 16 eller 17 år  beräknas det finnas 165 pojkar per 100 flickor i åldersgruppen 13-17 år redan i år. Stora kulturskillnader bidrar till att männen har svårt att hitta en partner, att integreras och etablera sig. Familjer från samma kultur som bor i Sverige vill ogärna gifta bort döttrar till män utan familj eller känd historia.

Mest tragiskt är det för svenska flickor och kvinnor vars frihet nu beskärs. Våldtäkter och ofredande av invandrade män i grupp blir rubriker i princip varje dag. Övergrepp som begås varje tid på dygnet, på platser som tidigare ansetts säkra, över hela landet.

Lägg därtill ett rättsväsende som i få fall, 22 procent (RUT Rapport 2015:2032), yrkar på utvisning efter sexbrott. Ett exempel är en överfallsvåldtäkt i Falköping där en eritrean körde upp sin knytnäve och eventuellt även en flaska i underlivet på offret. Rätten ansåg  inte att brottet var tillräckligt grovt för utvisning.

Lagändringar måste till. Kan man begå en grym våldtäkt ska man också straffas i paritet med det. Inte ges några månaders skyddstillsyn. Utvisning måste ske i de fall det är möjligt.

Straffet måste uppfattas som rättmätigt av offren och deras familjer, som fått sina liv slagna i spillror. Hårdare straff kan även fungera avskräckande. Nu ses svenskt rättsväsende som svagt och del av en kultur helt ur stånd att skydda sina kvinnor. Kulturkrocken är gigantisk mellan det svenska samhället och män från dysfunktionella samhällen som är mycket farliga för kvinnor, vilket bland annat professor Karl Olov Arnstberg utvecklar här.

När jag läser om allt grovt övervåld bland annat i samband med våldtäkter, funderar jag på Linda Staafs uttalande, chef för polisens underrättelseenhet på Nationella Operativa Avdelningen: ”Nyanländas överrepresentation i olika former av sexuella övergrepp kan bero på att de har en annan kvinnosyn än majoritetsbefolkningen, men också på att de faktiskt har en helt annan människosyn”.

Det är bråttom nu. Annars är risken att alltfler svenska kvinnor utsätts för grovt sexuellt våld, samtidigt som fler män får nog och tar lagen i egna händer.